Ordlista A–E: orden som återkommer i beslut och kallelser

Juridiska ord är sällan svåra för att de är komplicerade. De är svåra för att de betyder något annat än i vardagsspråket. Här är de vanligaste från A till E, förklarade på vanlig svenska.

Ordlistan är allmän orientering. Hur ett ord används i just ditt ärende framgår av handlingarna i det ärendet.

A

Avskrivning. Domstolen eller myndigheten avslutar ärendet utan att pröva sakfrågan — till exempel för att någon återkallat sin ansökan eller för att saken förfallit. Inte samma sak som avslag.

Avslag. Saken har prövats, och svaret är nej.

Avvisning. Ärendet tas inte upp alls, av formella skäl — det kom in för sent, till fel instans eller uppfyller inte formkraven. Sakfrågan prövas aldrig.

Anstånd. Uppskov med att göra något, till exempel att svara eller betala. Beviljas efter begäran och ska sökas före fristen löper ut.

Ansökningsavgift. Avgiften för att inleda ett mål i domstol. Betalas i förskott, och målet handläggs inte förrän den kommit in.

B

Bestrida. Att säga nej till ett krav — helt eller delvis. Ett obestritt krav kan i många fall drivas igenom utan prövning av om det är riktigt, vilket är därför tidsgränser för bestridande är så viktiga.

Bevisbörda. Vem av parterna som måste bevisa en viss omständighet. Den som har bevisbördan förlorar frågan om ingenting blir bevisat.

Beviskrav. Hur säkert något måste vara bevisat. Kravet är olika högt i olika måltyper — betydligt högre i brottmål än i tvistemål.

Bodelning. Uppdelningen av egendom när ett äktenskap eller samboförhållande upphör.

Bouppteckning. Sammanställningen av en avliden persons tillgångar och skulder. Ska upprättas inom viss tid efter dödsfallet och registreras hos Skatteverket.

C

Culpa. Vårdslöshet. Att någon handlat oaktsamt — en förutsättning för skadeståndsansvar i många situationer.

Civilrätt. Rättsförhållanden mellan enskilda: avtal, köp, familj, arv, skadestånd. Motsatsen till offentlig rätt, som rör förhållandet mellan enskilda och det allmänna.

D

Delgivning. Det dokumenterade överlämnandet av en handling, så att det går att visa när du fick den. Ofta startpunkten för en frist.

Dom och beslut. En dom avgör själva saken. Ett beslut rör något annat — handläggningen, en interimistisk fråga, ett avvisande. Båda kan i regel överklagas, men inte alltid på samma sätt.

Domvilla. Ett allvarligt formellt fel i handläggningen, till exempel att någon inte fått komma till tals. Kan i undantagsfall angripas även efter att avgörandet vunnit laga kraft.

Dispositivt. Regler som parterna får avtala bort. Motsatsen är tvingande regler, som gäller oavsett vad man kommit överens om — vanligt i konsument- och arbetsrätt.

E

Editionsföreläggande. Ett beslut om att en part eller någon annan ska lämna ut en handling som har betydelse som bevis.

Enskild egendom. Egendom som inte ska ingå i en bodelning, till exempel på grund av äktenskapsförord, testamente eller gåvovillkor.

Exekutionstitel. Den handling som ger rätt att få något verkställt hos Kronofogden — en dom, ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller vissa avtal.

Erinran. En påpekan eller anmärkning, ofta som ett mildare påpekande utan direkt rättsverkan.

Varför orden är värda ett par minuter

Skillnaden mellan avvisning och avslag avgör om saken någonsin prövats. Skillnaden mellan dom och beslut avgör hur något överklagas. Skillnaden mellan dispositivt och tvingande avgör om det som står i ditt avtal faktiskt gäller.

Ord som ser ut som formaliteter är ofta det som styr utfallet.

Vad vi gör

Har du en handling där orden gör den svårläst — mejla den till info@juriststod.se. Vi läser den och säger på vanlig svenska vad den innebär, vilken frist som gäller och vad som är möjligt. Bedömningen är kostnadsfri och du binder dig inte till något.

Går du vidare får du en skriftlig kostnadsuppskattning innan arbetet börjar. Timpriset är 2 500 kr inklusive moms.

Samma ord, olika rättsområden

Flera av orden ovan dyker upp i vitt skilda sammanhang — bestrida i en inkassotvist, bevisbörda i ett arbetsrättsligt mål, enskild egendom i både bodelning och arvskifte, exekutionstitel när ett gammalt krav plötsligt aktualiseras.

Vi driver 15 rättsområden — familjerätt, arbetsrätt, avtalsrätt, fastighetsrätt, socialrätt, migrationsrätt, förvaltningsrätt, skatterätt, associationsrätt, straffrätt, processrätt, dataskydd, insolvensrätt, försäkringsrätt och immaterialrätt — vilket gör att samma ombud kan följa ett ord genom flera av dina ärenden i stället för att du får olika svar på olika ställen.

Nästa steg

Boka kostnadsfri bedömning — mejla info@juriststod.se eller ring 031-386 06 70. Svar inom två arbetsdagar. Brådskar det: jouren, 020-369 200.

Ordlistan byggs på löpande med F–K, L–R och S–Ö.

Ordlistan är allmän information och innehåller inte rådgivning i enskilda ärenden. Hur ett begrepp tillämpas beror på ärendetypen och omständigheterna i det enskilda fallet.

Fler ord från A till E — de som dyker upp i själva handläggningen

Orden ovan handlar om vad saken gäller. De här handlar om hur den hanteras, och de är minst lika vanliga i breven från domstolar och myndigheter.

• Aktbilaga. Numret en handling får när den kommer in i akten. Hänvisa till aktbilagenumret när du skriver — då vet mottagaren exakt vilken handling du menar.
• Bifall. Saken har prövats och svaret är ja, helt eller delvis. Motsatsen till avslag. Ett delvis bifall kan ändå innebära att något av det du begärt avslagits.
• Communicering (skrivs även kommunicering). Att myndigheten eller domstolen skickar över en handling och ger dig tillfälle att yttra dig innan beslut fattas. Svarar du inte avgörs saken ändå — tystnad är inte ett sätt att skjuta upp något.
• Deldom. Domstolen avgör en del av saken separat, medan resten fortsätter handläggas. Överklagandetiden räknas från deldomen för den delen.
• Expediering. Den dag ett avgörande skickas ut. Kan vara en annan dag än den dag domen meddelades, vilket har betydelse när du räknar dagar.

Tre frågor att ställa till varje handling du får

Oavsett vilket ord som står i rubriken svarar de flesta beslut och kallelser på samma tre frågor, om man vet var man ska titta:

1. Vad har bestämts? Står i själva beslutsmeningen, ofta kort och först.
2. Varför? Står under skälen. Det är där du ser vilka omständigheter som vägt tyngst — och alltså vad som skulle behöva bemötas.
3. Vad ska jag göra, och när? Står i överklagandehänvisningen eller i en följesedel. Saknas den helt är det i sig något att fråga om.

Hur du läser ett myndighetsbeslut steg för steg går vi igenom i Du har fått ett beslut från en myndighet. Varför datumet du fick handlingen ofta är viktigare än datumet på den beskriver vi i Vad "delgivning" betyder.

Fler begrepp i akten och breven

• Delgivningskvitto. Den blankett eller signering som visar att du har tagit emot en handling. Datumet på kvittot är ofta startpunkten för din överklagandetid — inte datumet på beslutet.
• Dröjsmålsränta. Ränta som löper på ett obetalt belopp från förfallodagen. Den räknas ofta upp till dagen för betalning, vilket gör att ett gammalt krav kan ha vuxit betydligt sedan det uppstod.
• Ackord — en uppgörelse där borgenärerna skriver ned sina fordringar mot att en del betalas.
• Arvskifte — handlingen där dödsboets egendom fördelas mellan arvingarna, efter bouppteckningen.
• Betalningsföreläggande — en ansökan hos Kronofogden om att någon ska betala. Bestrids den i tid kan målet gå vidare till tingsrätt.
• Boutredningsman — den som utses att förvalta ett dödsbo när dödsbodelägarna inte kommer överens.
• Diarienummer — myndighetens löpnummer på ärendet. Ange det i varje kontakt, annars riskerar din skrivelse att läggas i fel akt.
• Efterarv — arv som faller ut först när den efterlevande maken avlidit.

Orden som beskriver vem som gör vad i ditt ärende

Ordlistan ovan förklarar ord som beskriver handlingar och beslut. Minst lika ofta är det rollerna som förvirrar — vem som skrivit brevet, vem som beslutar och vem som företräder vem. Här är de roller som återkommer i handlingar från domstol och myndighet, fortfarande inom A till E.

• Beslutsfattare — den tjänsteman hos en myndighet som formellt fattar beslutet. Är ofta en annan person än handläggaren som utrett ärendet, och det är beslutsfattarens namn som står under själva beslutet.
• Biträde — någon som hjälper en part i ett ärende. Ett biträde kan vara förordnat av domstol eller anlitat av dig själv, och skiljer sig därmed från ett ombud som alltid företräder dig med stöd av fullmakt.
• Bouppteckningsförrättare — den som håller i bouppteckningen efter ett dödsfall och ansvarar för att den upprättas korrekt.
• Delgivningsman — den som ser till att en handling kommer fram på ett sätt som går att bevisa. Dyker upp i ärenden där den vanliga posten inte räckt.
• Domstolshandläggare — den som sköter kontakterna kring ett mål: kallelser, tidsbokning och förelägganden. Det är oftast handläggaren, inte domaren, som du talar med i praktiska frågor.
• Enskild part — den privatperson eller det företag som ärendet gäller, till skillnad från myndigheten. Formuleringen "den enskilde" i ett beslut syftar på dig.

Varför rollen spelar roll för vad du ska göra

Skillnaden mellan rollerna är inte språklig utan praktisk. Den avgör vem du ska vända dig till och vad som faktiskt går att påverka:

• Frågor om tider och praktiska moment hanteras av handläggaren, inte av domaren eller beslutsfattaren.
• Frågor om sakens innehåll — det som du är oense om — hör hemma i en inlaga eller ett yttrande, inte i ett telefonsamtal.
• Står det ett ombudsnamn i ett brev från motparten ska svaret normalt gå till ombudet, inte direkt till motparten.
• Anges både en beslutsfattare och en föredragande är det beslutet, inte tjänstemannens muntliga besked, som styr vad som gäller och vad som går att överklaga.