Vad är prövningstillstånd — och varför avgörs det före själva saken?

Domen kom, den gick emot dig, och längst ned står en mening som inte liknar något annat i brevet: för att den högre domstolen ska pröva saken krävs prövningstillstånd. Ingenstans står det vad det innebär, och ordet låter som en formalitet — ett papper som ska stämplas. Det är det inte. Prövningstillståndet är en egen prövning, med egna krav, och den avgörs innan någon läser din sak i sak.

Den här artikeln förklarar allmänt vad prövningstillstånd är, var det krävs, på vilka grunder det ges och vad ett nej respektive ett ja faktiskt betyder. Vad som gäller i ett enskilt mål framgår av avgörandet och av överklagandehänvisningen som följer med det.

Vad prövningstillstånd är

Ett överklagande till en högre domstol leder inte automatiskt till att målet prövas på nytt. I de flesta måltyper gör den högre domstolen först en sållning: den tar ställning till om målet över huvud taget ska tas upp. Det beslutet kallas prövningstillstånd.

Två saker är värda att hålla isär direkt:

• Frågan om tillstånd är inte samma sak som frågan om vem som har rätt. Ett nej betyder inte att domstolen har prövat och funnit att du har fel. Det betyder att den inte funnit skäl att ta upp målet.
• Tillstånd är inte samma sak som att överklagandet kommit in i tid. Tiden är ett första hinder, tillståndet ett andra. Ett överklagande som kommer för sent avvisas utan att tillståndsfrågan alls berörs. Om tidsfristerna handlar en egen artikel: Hur lång tid har du på dig att överklaga?

Var krävs det — och var krävs det inte?

Prövningstillstånd förekommer i båda domstolskedjorna, men reglerna ser olika ut.

• Från tingsrätt till hovrätt krävs prövningstillstånd i de flesta mål och ärenden. Vissa måltyper är undantagna.
• Till Högsta domstolen krävs alltid prövningstillstånd, och det ges mycket sällan.
• Från förvaltningsrätt till kammarrätt krävs prövningstillstånd som huvudregel, enligt 34 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291). Enstaka måltyper är undantagna i specialförfattning.
• Till Högsta förvaltningsdomstolen krävs alltid prövningstillstånd.

Du behöver inte lista ut detta själv. Varje dom och varje beslut som går att överklaga följs av en överklagandehänvisning, och där står både hur lång tid du har och om prövningstillstånd krävs i just det målet. Hittar du inte hänvisningen har den ibland skickats som ett separat blad — be domstolen om den. Vem som prövar vad i de två kedjorna beskrivs i Tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen — vem prövar vad? och i Förvaltningsrätt, kammarrätt och HFD — vem prövar vad?

De fyra skälen i allmän domstol

I hovrätten ska prövningstillstånd meddelas på någon av fyra grunder, som räknas upp i 49 kap. 14 § rättegångsbalken. I vardagligt tal kallas de:

1. Ändringsdispens — det finns anledning att betvivla riktigheten i det tingsrätten kommit fram till.
2. Granskningsdispens — det går inte att bedöma om tingsrättens slut är riktigt utan att målet tas upp.
3. Prejudikatdispens — det är av vikt för rättstillämpningen att en högre domstol prövar frågan.
4. Extraordinär dispens — det finns annars synnerliga skäl att pröva överklagandet.

De två första är de som oftast bär ett vanligt mål. De handlar om just den här domen: finns det något i den som ger anledning att tvivla, eller något som inte går att bedöma på avstånd? De två sista handlar om något större än det egna målet.

I Högsta domstolen är porten smalare. Där ges tillstånd i huvudsak när avgörandet kan bli vägledande för hur lagen ska tillämpas, eller när det finns synnerliga skäl — det framgår av 54 kap. 10 § rättegångsbalken. Att man anser att hovrätten dömt fel är i sig inget skäl för Högsta domstolen att ta upp målet.

I förvaltningsdomstolarna

Samma tanke, andra ord. Kammarrätten prövar bland annat om det finns anledning att betvivla riktigheten i förvaltningsrättens avgörande, om riktigheten inte går att bedöma utan att målet tas upp, om avgörandet kan få betydelse för rättstillämpningen eller om det annars finns synnerliga skäl. I Högsta förvaltningsdomstolen ges tillstånd i huvudsak av vägledningsskäl eller när det finns synnerliga skäl.

Det här är den punkt där många ärenden mot en myndighet faktiskt tar slut — inte i förvaltningsrätten, utan när kammarrätten säger nej till att ta upp målet. Det är därför överklagandet till kammarrätten behöver skrivas med tillståndsfrågan för ögonen, inte bara som en upprepning av vad som sagts tidigare.

Vad det betyder för hur överklagandet skrivs

Ett överklagande i ett mål där tillstånd krävs har två uppgifter samtidigt. Det ska ange vad som är fel i avgörandet — och det ska ge den högre domstolen något att hänga tillståndet på. Rent praktiskt betyder det att skrivelsen behöver:

• peka ut konkret vad i den överklagade domen som ifrågasätts, inte att den generellt känns orättvis,
• knyta an till det som faktiskt låg i underlaget — vad som sades, vilka handlingar som fanns, vad domstolen byggde på,
• vara tydlig med vilken ändring som begärs, och
• komma in inom tiden, med rätt adressat. Överklagandet skickas i regel till den domstol som meddelat avgörandet, inte till den högre domstolen.

Ny bevisning kan ha betydelse, men det finns begränsningar i hur mycket nytt som får åberopas i högre rätt och krav på att förklara varför det inte lagts fram tidigare.

Vad händer efter beslutet?

Om tillstånd meddelas går målet vidare till prövning. Då kan det bli skriftväxling och, i förekommande fall, förhandling. Hur en förhandling går till beskrivs i Så går en huvudförhandling till.

Om tillstånd inte meddelas står det tidigare avgörandet fast. Beslutet att inte meddela tillstånd är i sig normalt inte överklagbart på vanligt sätt. Kvar finns i undantagsfall särskilda rättsmedel — resning och klagan över domvilla — som ställer höga krav och är något annat än ett vanligt överklagande.

Ett nej kommer ofta kortfattat och utan utförlig motivering. Det upplevs regelmässigt som att ingen läst saken. Domstolen har läst den — men prövat en annan fråga än den du ville ha prövad.

Kostnaden

Tillståndsprövningen är en del av processen och tar arbete i anspråk: avgörandet ska läsas, grunderna sorteras och skrivelsen formuleras. Hos oss kostar arbetet 2 500 kr per timme inklusive moms, och vem som slutligt får bära kostnaderna i ett mål avgörs av processreglerna — det beskrivs i Rättegångskostnader — vem betalar vad?. Många har dessutom ett rättsskydd i hemförsäkringen som kan täcka delar av kostnaden. Den inledande bedömningen av om ett överklagande är meningsfullt är kostnadsfri.

Ett beslut står sällan ensamt

Frågan om prövningstillstånd dyker upp i alla ärendetyper vi arbetar med, och den kommer sällan i ett tomrum. Ett avslag på sjukpenning påverkar ekonomin, som påverkar en pågående bodelning eller ett underhåll. En dom om en fastighet får följder för skatten och för lånet. Ett arbetsrättsligt avgörande hänger ihop med försäkringar och ibland med ett bolags avtal. Ett brottmålsavgörande kan få betydelse för tillstånd, anställning och skadestånd.

Vi arbetar inom 15 rättsområden — familjerätt, arbetsrätt, avtalsrätt, fastighetsrätt, socialrätt, migrationsrätt, förvaltningsrätt, skatterätt, associationsrätt, straffrätt, processrätt, dataskydd, insolvensrätt, försäkringsrätt och immaterialrätt. Det gör att samma ombud kan se hur ett överklagande i ett spår slår mot de andra, i stället för att varje fråga hanteras var för sig av någon som bara ser sin del. Att vi frågar om helheten redan vid första kontakten har den orsaken — det beskrivs i Många ärenden hänger ihop — därför frågar vi om helheten.

Nästa steg

Har du fått ett avgörande där det står att prövningstillstånd krävs: Boka kostnadsfri bedömning. Skicka avgörandet och överklagandehänvisningen till info@juriststod.se eller ring 031-386 06 70. Handlingar kan också laddas upp med BankID på https://upload.juriststod.se/. Du får svar inom två arbetsdagar och möter ett namngivet ombud som följer ärendet hela vägen. Löper tiden ut inom kort — jouren: 020-369 200.

Artikeln är allmän orientering om vad prövningstillstånd innebär och innehåller inte rådgivning i enskilda ärenden. Vilka regler som gäller i ett visst mål framgår av avgörandet och av överklagandehänvisningen.