Att vittna — vad som gäller rent praktiskt

Brevet kommer med posten och är kort: du ska inställa dig i tingsrätten en viss dag, ett visst klockslag, för att höras som vittne. Ingen har frågat om du vill. Ingen har förklarat vad som händer i salen, vad du får säga, vad du måste säga — eller vad som händer om du inte kommer. Den vanligaste reaktionen är inte rädsla för själva förhöret, utan obehaget inför att inte veta hur det går till.

Den här artikeln beskriver allmänt vad som gäller när man kallas som vittne i svensk domstol: vem som har vittnesplikt, vilka undantag som finns, hur förhöret är upplagt och vad som praktiskt förväntas av dig på plats. Den är allmän orientering — hur just din kallelse ska hanteras beror på vad målet gäller och på din egen ställning i det.

Vad ett vittne är — och vad det inte är

Ett vittne är någon som hörs under ed om vad hon eller han själv har sett, hört eller på annat sätt uppfattat. Vittnet är inte part i målet, har ingen egen sak att driva och ska inte försvara någon. Huvudregeln i rättegångsbalken är att var och en som inte är part i målet får höras som vittne (36 kap. 1 § rättegångsbalken). Det innebär en skyldighet, inte ett erbjudande: vittnesplikten är allmän.

Några vanliga missförstånd är värda att rensa undan direkt:

• Du är inte misstänkt för något. Att bli kallad som vittne säger ingenting om din egen roll i saken.
• Du behöver inte kunna hela historien. Ett vittne hörs om sina egna iakttagelser, inte om målet som helhet.
• Du ska inte bedöma vem som har rätt. Slutsatserna drar domstolen. Din uppgift är att beskriva vad du uppfattade.
• Det du inte minns ska du säga att du inte minns. Ett osäkert minne som redovisas som osäkert är användbart för domstolen. Ett utfyllt minne är det inte.

Vem slipper vittna

Vittnesplikten har undantag. De viktigaste är dessa:

• Närstående till en part. Den som är eller har varit gift med en part, eller är nära släkt med parten, är inte skyldig att vittna (36 kap. 3 § rättegångsbalken). Man får vittna om man vill — men man behöver inte, och rätten upplyser om det innan förhöret börjar.
• Yrkesgrupper med tystnadsplikt. För bland andra advokater, läkare, psykologer och präster finns begränsningar i vad de får höras om (36 kap. 5 § rättegångsbalken). Reglerna skiljer sig åt mellan yrkena och mellan brottmål och tvistemål.
• Frågor som avslöjar egen brottslighet. Ingen är skyldig att svara på en fråga om svaret skulle röja att man själv — eller en närstående — har begått ett brott.

Undantagen gäller inte automatiskt bara för att man tycker att saken är obekväm. Menar du att något av dem träffar dig, ska det sägas till rätten, helst före förhandlingen.

Eden och allvaret i den

Ett vittne avlägger ed innan förhöret börjar (36 kap. 11 § rättegångsbalken). Ordföranden läser upp edstexten och du upprepar den. Efter det gäller att medvetet lämna en osann uppgift, eller att förtiga sanningen, är straffbart som mened enligt 15 kap. 1 § brottsbalken.

Det låter strängare än det är i praktiken. Eden träffar det du medvetet säger fel — inte att du minns ofullständigt, blandar ihop två tillfällen eller rättar dig under förhöret. Att säga "det är jag osäker på" är alltid tillåtet och ofta det riktigaste svaret.

Så går förhöret till

Vittnen sitter normalt utanför salen tills det är deras tur, så att berättelsen inte påverkas av vad andra sagt. När du kallas in visar rätten var du ska sitta, kontrollerar dina personuppgifter och tar upp frågan om närståendeundantaget. Sedan avläggs eden.

Själva förhöret har en fast ordning:

1. Den som åberopat dig frågar först. Ofta får du börja med att fritt berätta vad du minns, i din egen takt.
2. Motparten ställer följdfrågor. Det är där oklarheter prövas. Frågorna kan kännas kritiska, men de riktar sig mot uppgiften, inte mot dig som person.
3. Rätten frågar sist om något behöver klargöras.

Förhöret spelas in med ljud och bild i tingsrätten. Överklagas domen används i regel inspelningen i hovrätten i stället för att du kallas på nytt — det är ett av skälen till att det första förhöret får ta den tid det behöver. Hur instanserna hänger ihop beskrivs i Tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen — vem prövar vad?, och gången under en förhandlingsdag i Så går en huvudförhandling till.

Praktiskt inför dagen

• Ta med kallelsen och legitimation. Kallelsen innehåller målnumret, som du behöver i receptionen.
• Kom i god tid. Säkerhetskontroll och att hitta rätt sal tar längre tid än man tror.
• Läs igenom det du själv skrivit — sms, mejl, anteckningar från tiden det gäller. Att fräscha upp minnet med eget material är tillåtet och klokt. Att diskutera igenom berättelsen med andra inblandade är det inte.
• Säg till i förväg om du behöver stöd. Tolk, teknisk närvaro på länk eller att slippa se motparten i salen är sådant domstolen kan ordna, men det måste begäras innan.
• Ersättning. Ett vittne har rätt till ersättning för inkomstförlust och resa enligt vad som gäller i målet. Begär den vid förhandlingen — den betalas inte ut automatiskt i efterhand.

Kan du inte komma på utsatt tid ska du höra av dig till domstolen så snart du vet det, inte dagen före. Uteblir ett vittne utan giltigt skäl kan förhandlingen behöva ställas in, och rätten har möjlighet att förelägga vite eller besluta om hämtning. Vad en kallelse innehåller och hur den ska läsas står i Kallelse till förhandling — vad som förväntas av dig.

Ett beslut står sällan ensamt

Att vittna är ofta bara en tråd i ett större nystan. Den som hörs i ett brottmål om en händelse på jobbet kan samtidigt ha en arbetsrättslig fråga om hur arbetsgivaren hanterade saken, en försäkringsfråga om skadan och ibland en sjukskrivning som Försäkringskassan prövar. Den som vittnar i en granntvist har inte sällan en egen fastighetsrättslig fråga i bakgrunden.

Vi driver 15 rättsområden — bland annat processrätt, straffrätt, arbetsrätt, försäkringsrätt, socialrätt och fastighetsrätt. Det gör att samma ombud kan se hur delarna hänger ihop i stället för att varje spår startas om från början. Resonemanget utvecklas i Många ärenden hänger ihop — därför frågar vi om helheten. Ord du stöter på i kallelsen förklaras i Ordlista A–E, och kostnadsfrågan i Rättegångskostnader — vem betalar vad?

Nästa steg

Har du fått en kallelse och är osäker på vad den betyder för dig: Boka kostnadsfri bedömning. Mejla kallelsen till info@juriststod.se eller ladda upp den med BankID på https://upload.juriststod.se/. Du får svar inom två arbetsdagar och ett namngivet ombud som följer ärendet. Ring gärna Göteborg 031-386 06 70. Är förhandlingen nära i tid: jouren, 020-369 200. Timpriset därefter är 2 500 kr per timme inklusive moms, och du får en skriftlig kostnadsuppskattning innan arbetet börjar.

Artikeln är allmän information om vad som gäller för vittnen i svensk domstol och innehåller inte rådgivning i enskilda ärenden. Vad som gäller i just din kallelse beror på måltypen och på din ställning i målet.