Tystnadsplikt och sekretess — vad som gäller hos oss

Det finns nästan alltid något klienten tvekar inför att säga högt. En skuld som ingen i familjen känner till. Ett mejl som skickades i affekt. En detalj i ett vårdnadsärende som känns skamlig. Och innan den detaljen är sagd går det inte att göra en riktig bedömning av saken — vilket sätter dig i en obekväm sits: du ska lämna ifrån dig det känsligaste du har till någon du nyss träffat.

Därför är frågan om tystnadsplikt inte en formalitet. Den är förutsättningen för att ärendet över huvud taget ska kunna göras ordentligt. Den här artikeln går igenom vad tystnadsplikt betyder rent praktiskt, var gränserna går, och vad du kan begära av den som företräder dig.

Vad tystnadsplikt faktiskt innebär

Tystnadsplikt betyder att den som fått uppgifter om dig i sin yrkesroll inte får föra dem vidare. Det gäller inte bara det du säger i ett möte, utan allt som hör till ärendet: handlingar du lämnar in, vad motparten skrivit, vad du berättat i förbigående på telefon, och även det faktum att du är klient.

Tystnadsplikten vilar på olika grund beroende på vem du anlitar:

• Hos advokater följer plikten av lag och av de yrkesetiska regler advokatkåren är bunden av. Rättegångsbalken slår i 8 kap. 4 § fast att en advokat är skyldig att förtiga vad han eller hon fått veta i sin yrkesutövning när god advokatsed kräver det.
• Hos jurister som inte är advokater — och dit hör vi — vilar tystnadsplikten på uppdragsavtalet och på dataskyddsreglerna. Den är avtalsrättsligt bindande, men den är inte samma sak som advokaternas lagreglerade plikt.
• Hos myndigheter gäller offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Den avgör vad Försäkringskassan, socialtjänsten eller en domstol får lämna ut om dig — och där kan svaret bli ett annat än du väntar dig.

Att skillnaden finns är inget vi tonar ned. Den hör till det du bör känna till innan du väljer ombud, och den beskrivs närmare i Vad är skillnaden mellan jurist och advokat?

Så hanterar vi din information i praktiken

Principer är enkla att skriva. Det som avgör är rutinerna. Hos oss ser de ut så här:

• Ett namngivet ombud. Du vet vem som har din akt. Ärendet går inte runt i en handläggarpool.
• Behovsprincipen internt. Den som inte arbetar med ditt ärende läser det inte. Att någon råkar arbeta på samma byrå ger inte tillgång.
• Vi bekräftar inte att du är klient. Ringer någon och frågar om du finns hos oss får de inget svar — varken ja eller nej. Det gäller även anhöriga.
• Du bestämmer kanalen. Vill du inte ha post hem, ska ett visst mobilnummer undvikas, eller ska vi aldrig lämna meddelanden på telefonsvarare — säg det vid första kontakten, så noteras det i akten.
• Handlingar återlämnas eller arkiveras enligt överenskommelse när ärendet avslutas. Du får veta vad som händer med dina papper innan det händer.

Det praktiska kring vad vi behöver och hur du lämnar det tryggt beskrivs i Vilka handlingar behöver vi från dig?

Fyra situationer där frågan brukar dyka upp

Motparten begär ut uppgifter. Motpartsombud vänder sig ibland direkt till oss med frågor om din situation. Svaret är att vi inte lämnar något som inte ingår i den processuella skriftväxlingen. Vad som ska in i ett yttrande beslutar du tillsammans med ditt ombud — inte motparten.

En anhörig ringer och vill veta hur det går. Även när avsikten är god lämnar vi inget utan att du sagt att vi får. Vill du att en vuxen närstående ska kunna få information, säg till så antecknas det. Utan sådant besked blir svaret att vi inte kan kommentera.

Försäkringsbolaget frågar i ett rättsskyddsärende. Bolaget har rätt att se underlag för kostnaderna — men det är något annat än att få hela ärendet. Vad som faktiskt behöver lämnas beskrivs i Rättsskydd steg för steg — från anmälan till besked.

Arbetsgivaren eller en myndighet hör av sig. Att en myndighet frågar innebär inte automatiskt att uppgifter ska lämnas. Vi kontrollerar vilken befogenhet frågan vilar på innan något besvaras.

Där tystnadsplikten inte räcker hela vägen

Här bör man vara rak, eftersom missförstånd på den här punkten kan bli dyra.

Tystnadsplikt och vittnesplikt är inte samma sak. I domstol finns ett så kallat frågeförbud i 36 kap. 5 § rättegångsbalken, som hindrar vissa yrkesutövare — bland dem advokater — från att höras om vad som anförtrotts dem i yrkesutövningen. Den regeln har ett bestämt tillämpningsområde och omfattar inte alla som arbetar juridiskt. En jurist som inte är advokat kan därför i vissa lägen behöva vittna om sådant som en advokat inte hade fått höras om.

Vad det betyder för dig är inte att du ska hålla inne med saker — utan tvärtom att det är värt att ta upp frågan tidigt om ditt ärende har straffrättsliga inslag eller kan komma att få det. Då kan valet av ombud och upplägget behöva se annorlunda ut. Vi säger till när vi ser att det är läget.

Utöver detta finns fall där lag ålägger var och en att agera — exempelvis vid kännedom om vissa allvarliga brott som håller på att begås. Sådana situationer är sällsynta, men de finns, och tystnadsplikt är inte en garanti mot dem.

Dina uppgifter är också personuppgifter

Allt vi hanterar om dig är personuppgifter i dataskyddsförordningens mening, och delar av det tillhör de känsligare kategorierna — hälsa, ekonomi, familjeförhållanden. Det ger dig rättigheter som gäller oavsett vad som står i uppdragsavtalet: du har rätt att få veta vilka uppgifter vi behandlar, varför vi behandlar dem och hur länge de sparas.

Vill du använda den rätten räcker ett mejl till info@juriststod.se. Du får svar inom två arbetsdagar. Driver du eget företag och undrar hur samma regler träffar din egen verksamhet finns GDPR i praktiken för mindre företag — vad som faktiskt krävs.

Ett beslut står sällan ensamt

Sekretessfrågan dyker sällan upp för sin egen skull. Den kommer i sällskap med något annat, och det är oftast där det egentliga behovet ligger.

• Familjerätt. Uppgifter från en separation har en förmåga att vandra vidare in i vårdnadsfrågan, bodelningen och arvet efteråt. Vad som sagts var, och till vem, kan få betydelse långt senare.
• Arbetsrätt. Det du berättar för en HR-funktion har inte samma skydd som det du berättar för ett ombud. Ordningsföljden mellan de samtalen spelar roll.
• Socialrätt och förvaltningsrätt. När en myndighet begär in underlag avgör sekretessreglerna vad som sedan blir tillgängligt för andra i ärendet.
• Straffrätt. Här väger frågan tyngre än på andra håll, eftersom den påverkar både vem som bör företräda dig och vad som bör sägas när.
• Associationsrätt och avtalsrätt. I bolagskonflikter är sekretessklausuler och lojalitetsplikt ofta det som avgör vad en delägare får berätta utåt.

Vi arbetar inom 15 rättsområden, och skälet till att vi frågar bredare än den fråga du kom in med är just det här: gränsdragningarna ligger nästan alltid mellan områdena. Tanken bakom det arbetssättet beskrivs i Många ärenden hänger ihop — därför frågar vi om helheten.

Nästa steg

Är du osäker på vad du kan berätta, eller för vem, är det i sig ett skäl att ta ett samtal innan du gör något annat. Den inledande bedömningen är kostnadsfri, och den kostar dig ingenting i sekretess heller — det du säger under den omfattas av samma tystnadsplikt som ett pågående uppdrag.

• Boka kostnadsfri bedömning — vi går igenom din situation och säger vad vi ser.
• Brådskar det? Ring jouren på 020-369 200.
• Göteborg: 031-386 06 70. E-post: info@juriststod.se — svar inom två arbetsdagar.
• Går det vidare till uppdrag arbetar vi för 2 500 kr/tim inklusive moms, med ett namngivet ombud som du vet namnet på från början.

Den här artikeln är allmän orientering om tystnadsplikt och sekretess och utgör inte rådgivning i enskilda ärenden. Vad som gäller i just din situation beror på omständigheterna och behöver bedömas särskilt.