Fullmakt — vad den innebär och varför vi behöver den

Du har ringt myndigheten för din pappas räkning och fått veta att de inte får prata med dig. Du har skickat in ett papper där han skrivit att du "får sköta det här", och fått tillbaka ett brev om att handlingen inte kan godtas. Eller så sitter du med ett ärende där någon annan ska föra din talan, och undrar vad det egentligen är du skriver under när du lämnar en fullmakt.

Fullmakt är ett av de ord som orsakar mest onödigt dubbelarbete i ärenden. Inte för att reglerna är svåra, utan för att en fullmakt kan vara giltig i största allmänhet och ändå otillräcklig just där den ska användas. Den här artikeln beskriver allmänt vad en fullmakt gör, vad den brukar behöva innehålla och vad som gäller när den ska tas tillbaka. Den är en orientering — inte en bedömning av en enskild handling.

Vad en fullmakt faktiskt gör

En fullmakt flyttar inte över din rätt till någon annan. Den ger en annan person behörighet att handla i ditt namn, med verkan för dig. Du är fortfarande part i ärendet, det är dina rättigheter det handlar om, och du kan när som helst agera själv vid sidan av ombudet.

Grunden finns i avtalslagen (1915:218). Där framgår bland annat att den som ger en fullmakt blir bunden av det ombudet gör inom fullmaktens gränser (2 kap. 10 §). Det är hela poängen med en fullmakt — och samtidigt skälet till att motparter, myndigheter och domstolar är noga med att kontrollera gränserna innan de godtar den.

Tre saker följer av detta:

• Vad som står i fullmakten avgör vad ombudet får göra. Står det ingenting om att ta emot pengar, får ombudet normalt inte det.
• Vad som inte står kan ombudet inte laga i efterhand. Att "det var ju meningen" hjälper sällan när en handläggare läser texten bokstavligt.
• Du behåller kontrollen. Fullmakten kan begränsas, tidsbegränsas och tas tillbaka.

Varför fullmakter underkänns — de fyra vanliga bristerna

Den absolut vanligaste orsaken till att en insänd fullmakt inte godtas är inte att den är felaktig, utan att den är för allmänt hållen. Det som brukar saknas:

1. Ärendet pekas inte ut. "Får företräda mig i mina angelägenheter" räcker sällan hos en myndighet som handlägger ett bestämt ärende. Många vill se vad saken gäller, gärna med diarienummer eller målnummer.
2. Fullmaktsgivaren går inte att identifiera. Namn utan personnummer, eller en namnteckning som inte går att knyta till någon.
3. Omfattningen är oklar. Får ombudet ta del av handlingar? Yttra sig? Överklaga? Ta emot beslut och därmed bli den som delges? Det sista har direkt betydelse för när tidsfristen börjar löpa.
4. Datum och underskrift saknas. En odaterad fullmakt är svår att förhålla sig till när frågan uppstår om den fortfarande gäller.

En fullmakt som täcker allt detta brukar gå igenom utan diskussion. En som saknar två av punkterna kostar ofta en till två veckor i väntan på komplettering — tid som i ett fristärende kan vara den som betyder något. Läs mer om varför datumet är avgörande i Vad händer om en frist går ut?

Fyra fullmakter som ofta blandas ihop

Rättegångsfullmakt. Används när någon ska föra din talan i domstol. Den brukar vara skriftlig och ges in till domstolen, och den ger ombudet rätt att göra det som processen kräver — men vissa åtgärder, som att träffa förlikning eller ta emot pengar, brukar behöva anges särskilt. Rättegångsbalkens regler om ombud styr här; vi anger dem inte i detalj eftersom det som gäller beror på måltypen.

Fullmakt i förvaltningsärenden. Hos Försäkringskassan, Transportstyrelsen, kommunen eller Skatteverket. Här är variationen stor: vissa myndigheter har egna blanketter, andra godtar fritext, och några kräver original i pappersform. Det är därför vi ofta frågar exakt vilken myndighet och vilket ärende det gäller innan vi skriver fullmakten.

Framtidsfullmakt. Regleras i lagen (2017:310) om framtidsfullmakter. Den är tänkt att träda i kraft först när fullmaktsgivaren på grund av sjukdom eller liknande varaktigt inte längre kan ta hand om sina angelägenheter — alltså inte direkt när den skrivs under. Formkraven är strängare än för en vanlig fullmakt, bland annat i fråga om skriftlighet och vittnen.

Anhörigbehörighet. Inte en fullmakt alls, utan en lagstadgad möjlighet för nära anhöriga att sköta vissa vardagliga ekonomiska frågor när någon inte längre kan det själv. Den kräver ingen handling från den enskilde — men räcker inte lika långt som en fullmakt eller ett förordnande. Gränsdragningen mot god man och förvaltare beskrivs i Ombud, biträde, god man, förvaltare — vem är vem?

Så länge gäller den — och hur du tar tillbaka den

En fullmakt gäller tills den återkallas, tills tiden i den löper ut, eller tills ärendet den avser är avslutat. Att återkalla den är fullmaktsgivarens ensamma rätt: ombudet kan inte hindra det, och något skäl behöver inte anges.

Praktiskt gäller att återkallelsen måste nå fram till dem som förlitar sig på fullmakten. För en skriftlig fullmakt som lämnats ut är huvudregeln i avtalslagen att den tas tillbaka eller förstörs (2 kap. 16 §). Har den getts in till en domstol eller en myndighet behöver även de underrättas — annars fortsätter de att skicka handlingar till ombudet i god tro.

Två saker är värda att veta: en återkallelse gäller framåt, inte bakåt, och en fullmakt upphör normalt att gälla när fullmaktsgivaren avlider. Det sista överraskar många i dödsbon, där det i stället är dödsbodelägarna gemensamt som företräder boet.

Fem frågor vi får ofta

• Måste fullmakten vara på papper? Många myndigheter och domstolar godtar en inskannad eller elektroniskt undertecknad handling, men inte alla. Fråga innan, så slipper du skicka två gånger.
• Kan jag ge fullmakt till en anhörig i stället för till ett ombud? Ja, en fullmakt behöver inte gå till en jurist. Däremot kan vissa åtgärder i en domstolsprocess kräva att ombudet är lämpligt för uppdraget.
• Betyder fullmakt att jag inte längre får agera själv? Nej. Du kan alltid tala i din egen sak.
• Kan flera ha fullmakt samtidigt? Ja, men skriv ut om de får agera var för sig eller bara tillsammans — oklarhet där skapar problem senare.
• Vad händer med mina uppgifter? Det ombudet får del av omfattas av tystnadsplikt. Hos oss beskrivs det i Tystnadsplikt och sekretess — vad som gäller hos oss.

Ett beslut står sällan ensamt

Fullmaktsfrågan dyker sällan upp isolerad. Den som behöver en fullmakt för en förälders sjukpenningärende har ofta en fråga om god man i bakgrunden, och ibland ett arvsärende ett halvår senare. Den som ger fullmakt i en bodelning har regelmässigt även skattefrågor och ibland ett bolag att ta hänsyn till. Ett företag som lämnar fullmakt i en tvist behöver samtidigt veta vem som är firmatecknare — associationsrätt, inte processrätt.

Vi driver 15 rättsområden och frågar därför alltid om helheten innan vi skriver en fullmakt: det är billigare att skriva en fullmakt som täcker det som faktiskt kommer, än tre stycken i tur och ordning. Bakgrunden till den arbetsmetoden finns i Många ärenden hänger ihop — därför frågar vi om helheten, och praktiska tips på hur du samlar underlaget i Så samlar du ihop dina handlingar utan att drunkna i papper.

Nästa steg

Ska vi företräda dig skickar vi en fullmakt som är skriven för just det ärendet — med ärendet utpekat, omfattningen angiven och ditt namngivna ombud ifyllt. Du behöver inte skriva den själv. Handlingar du redan har laddar du upp med BankID på https://upload.juriststod.se/, och du får svar inom två arbetsdagar.

Boka kostnadsfri bedömning — den inledande bedömningen kostar ingenting. Därefter är arvodet 2 500 kr per timme inklusive moms. Brådskar det når du oss på jourtelefonen 020-369 200, växeln i Göteborg på 031-386 06 70 eller via info@juriststod.se.

Den här artikeln är allmän orientering och inte rådgivning i enskilda ärenden. Vad som gäller i din situation beror på omständigheterna — hör av dig så tittar vi på den.