"Om jag förlorar, får jag då betala motpartens advokat också?" Det är en av de mest avgörande frågorna innan man bestämmer sig — och en av dem som besvaras för sällan innan en process inleds.
Svaret beror helt på vilken sorts mål det är. Den här artikeln beskriver huvuddragen allmänt. Vad som gäller i ett enskilt mål avgörs av domstolen i det målet.
Vanliga tvistemål — huvudregeln
I ett ordinärt tvistemål gäller som huvudregel att den part som förlorar ska ersätta motpartens rättegångskostnader, i den mån de varit skäligen påkallade för att ta till vara partens rätt. Grunderna finns i 18 kap. rättegångsbalken.
Det innebär att den ekonomiska risken i ett tvistemål består av tre delar, inte en:
- Det belopp tvisten gäller.
- Dina egna ombudskostnader.
- Motpartens ombudskostnader, om du förlorar.
Vinner man delvis kan kostnaderna kvittas eller fördelas. En part som vinner i sak men fått domstolen emot sig i frågor som drivit upp kostnaderna kan också få bära en del.
Förenklade tvistemål — den stora skillnaden
För tvister om mindre belopp — så kallade förenklade tvistemål, ofta kallade småmål och i domstolens beteckning FT-mål — är ersättningen för ombudskostnader kraftigt begränsad. Ersättningsgill kostnad är i huvudsak en mindre post för rådgivning, ansökningsavgiften och vissa utlägg, oavsett hur mycket arbete som faktiskt lagts ned.
Det gör risken mer förutsägbar: du riskerar sällan att behöva betala motpartens hela ombudsräkning. Men det betyder också att dina egna ombudskostnader i praktiken bärs av dig även om du vinner — vilket i sin tur påverkar om det är ekonomiskt meningsfullt att driva saken alls.
Familjemål
I mål om till exempel äktenskapsskillnad, vårdnad, boende och umgänge är utgångspunkten en annan: vardera parten bär normalt sina egna rättegångskostnader. Undantag finns, bland annat när en part fört processen vårdslöst eller inlett den utan skäl.
Detta är en av anledningarna till att kostnadsbilden i familjemål skiljer sig så påtagligt från den i ekonomiska tvister, och till att rättsskydd och rättshjälp har så stor praktisk betydelse just där.
Förvaltningsdomstol
I mål mot en myndighet i förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen — sjukpenning, bidrag, skatt, tillstånd, tvångsvård och liknande — ersätts enskildas ombudskostnader normalt inte, ens vid vinst. Det finns undantag i vissa särskilda ärendetyper, bland annat där ett offentligt biträde förordnas eller där särskilda ersättningsregler gäller, exempelvis inom skatteområdet.
Den goda nyheten är den omvända: du blir som huvudregel inte heller skyldig att betala myndighetens kostnader om du förlorar.
Brottmål
Här gäller egna regler. Försvararkostnader kan betalas av staten genom offentlig försvarare, med en återbetalningsskyldighet vid fällande dom som är begränsad utifrån den dömdes ekonomi. Frikänns den tilltalade kan kostnaderna stanna på staten.
Vad som faktiskt ingår i "rättegångskostnader"
- Ombudsarvode.
- Ansökningsavgift.
- Kostnad för bevisning — exempelvis sakkunnigutlåtanden.
- Ersättning till vittnen för resa och förlorad arbetsinkomst.
- Partens egen tid och resa, i begränsad omfattning.
Notera att en kostnad ska ha varit skäligen påkallad. En kostnad som varit onödigt stor i förhållande till tvisten kan sättas ned av domstolen även för den som vinner.
Så minskar risken innan den uppstår
- Kontrollera rättsskyddet först. Det ändrar hela kalkylen, och det ska kontrolleras innan en process inleds, inte efter.
- Ta reda på vilken målkategori du hamnar i. Beloppets storlek avgör om det blir ett förenklat tvistemål — och därmed hur stor motpartsrisken är.
- Väg ett förlikningsbud mot risken, inte mot principen. Ett bud som täcker en del av kravet kan vara bättre än en dom som ger rätt men lämnar en kostnadsräkning kvar.
- Be om en kostnadsuppskattning skriftligt. Du ska veta ungefär vad hela vägen kostar innan du sätter igång.
Vad vi gör
I den kostnadsfria inledande bedömningen säger vi vilken målkategori din sak sannolikt hamnar i, vad det innebär för motpartsrisken, och vad hela processen uppskattningsvis kostar. Du får det skriftligt innan arbetet börjar. Timpriset är 2 500 kr inklusive moms.
Vi lovar aldrig en viss utgång, och vi säger till när kalkylen inte går ihop — att avråda från en process är också ett besked.
Kostnadsrisken ser olika ut i olika delar av samma konflikt
Samma konflikt kan innehålla ett tvistemål med full kostnadsrisk, ett förvaltningsärende utan kostnadsrisk och en försäkringsfråga som inte kostar något alls att driva. Att veta vilken del som bär risken avgör ofta i vilken ordning sakerna bör tas.
Vi driver 15 rättsområden — bland annat processrätt, avtalsrätt, fastighetsrätt, arbetsrätt, socialrätt, försäkringsrätt och skatterätt — och kan därför lägga upp ordningen efter var risken finns, i stället för efter vilket brev som kom först.
Nästa steg
Boka kostnadsfri bedömning — mejla handlingarna och ditt försäkringsbrev till info@juriststod.se eller ring 031-386 06 70. Du får svar inom två arbetsdagar. Brådskar det: jouren, 020-369 200.
Artikeln är allmän information om hur rättegångskostnader fördelas och innehåller inte rådgivning i enskilda ärenden. Fördelningen i ett visst mål beslutas av domstolen utifrån omständigheterna i det målet.
När kostnadsbeslutet är fattat — vad som händer sedan
Fördelningen av rättegångskostnaderna beslutas i domen. Det är alltså inte en separat räkning som kommer senare, utan en punkt i domslutet — och den punkten är verkställbar på samma sätt som huvudsaken.
- Yrkandet måste framställas i tid. Den som vill ha ersättning för sina rättegångskostnader ska yrka det och ange vad kostnaderna består i innan handläggningen avslutas. Sker det inte går rätten till ersättning förlorad, enligt 18 kap. 14 § rättegångsbalken. Det är en av de vanligaste onödiga förlusterna i en process.
- Varje instans har sin egen kostnadsfördelning. Ett överklagande innebär inte att den första domens kostnadsbeslut prövas om automatiskt — det tillkommer kostnader för den nya instansen. Den som förlorar i hovrätten efter att ha vunnit i tingsrätten kan därför få bära kostnader från båda leden.
- Att återkalla har ett pris. Den som väcker talan och sedan drar tillbaka den blir som huvudregel skyldig att ersätta motpartens kostnader fram till dess. En stämning bör därför inte lämnas in som påtryckningsmedel.
- Domstolen prövar skäligheten även utan invändning, men en motpart som anser att motsidans kostnadsräkning är för hög behöver säga det uttryckligen och ange varför. Tystnad tolkas sällan som protest.
Att ha ett kostnadsbeslut till sin fördel är inte samma sak som att ha fått pengarna. Betalar motparten inte frivilligt får domen verkställas — normalt genom ansökan hos Kronofogdemyndigheten. Saknar motparten tillgångar kan beslutet i praktiken bli en pappersvinst, och den möjligheten är värd att väga in redan innan processen inleds. Vid en kostnadsfri inledande bedömning går vi igenom motpartens betalningsförmåga tillsammans med själva sakfrågan, eftersom de två avgör värdet av en process tillsammans — inte var för sig.
Kommentarer
0 kommentarer
logga in för att lämna en kommentar.