Vem får företräda ett dödsbo i en tvist?

När ett dödsbo behöver reklamera ett arbete, diskutera en skuld eller anlita ett ombud räcker det inte alltid att en anhörig tar kontakten. Först behöver det klarläggas vem som får fatta beslut för boet och vem som äger det aktuella anspråket.

Huvudregeln är gemensam förvaltning

Om ingen särskild dödsboförvaltning har anordnats förvaltar dödsbodelägarna som huvudregel boet gemensamt. De företräder också boet mot utomstående och i rättegång. En kontaktperson blir alltså inte automatiskt behörig att ensam ingå en uppgörelse.

Det finns undantag, bland annat för åtgärder som inte tål uppskov. Sådana undantag bör inte behandlas som en generell rätt att ensam beställa arbete eller driva en tvist.

Fullmakt eller särskild företrädare

Delägarna kan ge någon fullmakt inom ett bestämt område. Fullmakten behöver passa det som ska göras. En behörighet att hämta handlingar är inte samma sak som en behörighet att förlikas om ett krav. Om en boutredningsman har förordnats eller en testamentsexekutor finns behöver den personens ställning och befogenheter bedömas.

Ta fram rätt underlag

• Bouppteckning och uppgift om registrering.
• Testamente om det finns och är relevant för förvaltningen.
• Eventuellt beslut om boutredningsman.
• Fullmakter och tidigare beslut från delägarna.
• Avtal och korrespondens som rör tvisten.
• Arvskifteshandling om boet redan har skiftats.

Berätta om någon delägare är minderårig, har ställföreträdare eller motsätter sig den planerade åtgärden. Det kan påverka hur frågan behöver hanteras.

Vem har själva kravet?

Behörigheten att företräda boet och rätten till ett visst anspråk är två skilda frågor. Om exempelvis en fastighet har sålts eller ett krav har överlåtits behöver även avtalen om det granskas. Utgå inte från att kontaktpersonen, dödsboet och den nya ägaren kan framställa samma krav.

Vanliga frågor

Kan ett av barnen anlita jurist för alla? Det beror på behörigheten. Klargör om uppdraget gäller barnet personligen eller dödsboet och vem som godkänner det.

Vad händer om delägarna inte kommer överens? En boutredningsman kan i vissa fall vara aktuell. Be om en bedömning av förutsättningarna och kostnaderna innan du väljer väg.

Nästa steg

Boka kostnadsfri bedömning. Beskriv vad du behöver hjälp med och ange eventuell sista svarsdag. Är tiden knapp, ring jouren på 020-369 200.

Läs också: Fullmakt.

Källor: Ärvdabalken, 18 kap. 1 § och 19 kap. · Skatteverket om gemensamt företrädande och fullmakt. Källkontroll: 4 oktober 2026.

Artikeln är allmän information och inte rådgivning i ett enskilt ärende. Vad som gäller behöver bedömas utifrån dina handlingar och omständigheter.

När förvaltningen har låst sig: boutredningsman och kostnader

En dödsbodelägare kan ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman ska utses. Alla delägare behöver inte samtycka; domstolen kan låta övriga berörda yttra sig. Förbered uppgifter om delägarna, dödsfallsintyg, bouppteckning om den finns och eventuellt testamente. Sveriges Domstolar beskriver hur ansökan görs.

Boutredningsmannens skäliga arvode och utlägg betalas av dödsboet. Om tillgångarna inte räcker ansvarar den som ansökt för återstoden. Har flera ansökt är ansvaret solidariskt. Detta bör vägas in innan ansökan lämnas.

Skilj också på förvaltning och fördelning: en boutredningsman tar hand om boets utredning och förvaltning, medan en skiftesman kan behövas när delägarna inte kan enas om själva arvskiftet. Beskriv därför vilka beslut eller åtgärder som har fastnat.

Källkontrollerat 19 oktober 2026. 18 kap. 1 §, 19 kap. 1 och 19 §§ samt 23 kap. 5 § ärvdabalken; Sveriges Domstolar: ansök om boutredningsman

Allmän information. En bedömning av ett enskilt ärende kräver att handlingarna och omständigheterna granskas.