Särkullbarn och arv – arvslott, laglott och testamente

Särkullbarn har normalt rätt till arv när deras förälder dör. Ett testamente, laglotten och den efterlevande makens grundskydd kan påverka hur arvet fördelas.

Vad är ett särkullbarn?

Ett särkullbarn är den avlidnes barn som inte också är barn till den efterlevande maken. Skillnaden mot gemensamma barn gäller framför allt när arvet kan tas ut: gemensamma barn får normalt vänta tills den efterlevande föräldern dör, medan särkullbarn normalt ärver redan vid sin egen förälders död.

Att ha rätt till arv direkt betyder inte att pengar alltid kan betalas ut omedelbart. Dödsboets tillgångar och skulder måste utredas och fördelningen hanteras. Börja därför med underlaget, inte med ett antagande om ett visst belopp.

Arvslott och laglott är olika saker

Arvslotten är den andel som följer av den lagliga arvsordningen. Laglotten är hälften av bröstarvingens arvslott och skyddar mot testamenten som annars skulle minska barnets arv för mycket. Ett särkullbarn får alltså inte automatiskt bara hälften av sin arvslott; begränsningen kan bli aktuell om ett testamente finns.

Förenklat räkneexempel: Om den avlidnes nettokvarlåtenskap efter eventuell bodelning och skulder är 600 000 kronor och två barn ska dela lika, är varje barns arvslott 300 000 kronor och laglotten 150 000 kronor. Exemplet förutsätter att inget annat påverkar beräkningen, exempelvis makens grundskydd, förskott på arv eller tidigare efterarv.

Om ett testamente inskränker laglotten

Barnet behöver begära jämkning för att få ut laglotten. Begäran ska göras inom sex månader från delgivning av testamentet enligt ärvdabalkens regler. Det kan ske genom att anspråket meddelas testamentstagaren eller genom talan mot denne. Fristen räknas alltså inte utan vidare från dödsdagen.

Spara testamentet, delgivningshandlingarna och bevis på när och hur ditt anspråk framförts. Att angripa testamentets giltighet är en annan fråga än att begära laglott. Ta hjälp med rätt åtgärd om du är osäker. Läs också om när ett äldre testamente behöver ses över.

Den efterlevande makens grundskydd

Den efterlevande maken har ett särskilt skydd motsvarande fyra prisbasbelopp, beräknade vid dödsfallet. Vid beräkningen räknas det som maken får genom bodelningen och makens enskilda egendom med. Om dessa tillgångar inte når upp till skyddet kan maken få det som saknas ur kvarlåtenskapen, så långt den räcker. Regeln kan därför påverka vad ett särkullbarn får ut nu.

Kan särkullbarnet vänta på arvet?

Ett särkullbarn kan avstå från arv till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap. 9 § ärvdabalken och i stället få rätt till efterarv. Läs ett föreslaget avstående noggrant innan du skriver under. Efterarv innebär inte automatiskt en garanti för samma kronbelopp eller en viss egendom senare.

Samla handlingarna inför en bedömning

• Bouppteckning och underlag om tillgångar och skulder.
• Testamente, eventuella tillägg och delgivningshandlingar.
• Äktenskapsförord och eventuell bodelningshandling.
• Uppgifter om barn, tidigare avlidna makar och tidigare arvskiften.
• Handlingar om gåvor, förskott på arv eller föreslaget arvsavstående.

Förklara vad ni är överens om och vad som är oklart. Läs även vem som får företräda ett dödsbo och vilka handlingar vi behöver från dig.

Behöver du hjälp med arv eller testamente?

Skicka en juridisk förfrågan om arv och testamente. Ange särskilt om du har blivit delgiven ett testamente och när det skedde. En förfrågan stoppar ingen tidsfrist.

Källor och avgränsning

• Ärvdabalken: 2 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 och 9 §§ samt 7 kap. 1 och 3 §§.
• Sveriges Domstolar: allmänna arvsregler.
• Regeringen: dödsfall och arv.

Källkontrollerad den 7 november 2026. Artikeln gäller allmänna svenska arvsregler när den avlidne var gift. Pågående skilsmässa, internationell anknytning och andra särskilda omständigheter kan ändra bedömningen. Texten ersätter inte rådgivning utifrån handlingarna i ett enskilt dödsbo.